Fred Nyberg: "Det går inte att komma runt drogerna"

2022-01-03

I samtalet om åtgärder mot gängkriminalitet, våld, psykiska problem och suicid går det inte att runda droger och drogberoende, skriver Fred Nyberg, seniorprofessor vid Uppsala universitet.

Fred Nyberg, professor em. och initiativtagare till U-FOLD
Fred Nyberg, professor em. och initiativtagare till U-FOLD

Att det kontinuerliga nyhetsinflödet om klimatförändringar och om Covid-19 pandemin upprepande gånger avlösts av rapporter om problem med psykisk hälsa, våld, skjutande och brutala knivdåd blir vi allt vanare vid. Ingen kan ha undgått de sistnämnda inslagens starka koppling till gängkriminalitet. Såväl Regering som Riksdag ger stort utrymme för förslag om åtgärder för att komma tillrätta med dessa problem men också för att bemöta följder av en påtaglig försämring av ungas psykiska hälsa. Men i denna problematik är det viktigt att inse att det inte går att komma runt inflytandet från beroendeframkallande droger.

Förslag om att hantera den uppkomna trygghetskrisen relaterad till gängkriminalitet har varit uppe i Riksdagen sedan en del år tillbaka och det råder konsensus om att åtgärder måste vidtas för att bryta en oroande utveckling. I linje med Brottsförebyggande rådets forskning finns hos samtliga partier ambitionen att ge ökade resurser till polisväsendet i förebyggande syfte. Hårdare rättsliga åtgärder för grova brott föreslås av många, även om det är oklart om detta kan leda till en långsiktig lösning. En viktig ingrediens i den gängkriminalitet som förekommer i dagens Sverige är dock droger. Ofta får de rättsliga aspekterna större utrymme än just dessa beroendeframkallande toxiska substanser.

Ett annat svårlösligt problem som frekvent aktualiseras i mediala utflöden är de ökade problemen med psykisk hälsa hos barn och unga. Bland orsakerna har Folkhälsomyndigheten påtalat skolstress och brister i skolans funktion samt förändringar och nya krav på arbetsmarknaden. Från internationellt håll kommer rapporter om stora risker för ungas mentala hälsa orsakade av oro och ångest för klimatförändringar. Samband mellan psykisk hälsa och risker att hamna i ett drogberoende har ofta undgått uppmärksamhet trots att en stor del av unga som kommer in på beroendekliniker har flera psykiatriska diagnoser.

Åtskillig forskning bekräftar starka samband mellan psykiska besvär och våldsbenägenhet. En svensk studie på 15 000 kriminella visar att nästan hälften någon gång fått en diagnos för psykiska problem. En färsk rapport från Brå anger att fyra av tio gärningspersoner haft kontakt med psykiatrin före brottet. Forskare konstaterar att personer med psykisk sjukdom är överrepresenterade bland de som begår våldsbrott. Från internationellt håll rapporteras att medlemskap i kriminella gäng förvärrar de bakomliggande problemen och ökar risken för depression och prevalens för suicid i både tanke och handling. I Sverige visar studier att risken för depression hos tonåringar samt självmordstankar bland unga har ökat.

Att droger ofta har en central roll vid självmord kan inte ha undgått verksamma inom rättspsykiatrin. Dels som medel att verkställa handlingen men också en orsak till att personer hamnar i en livskris. De historiskt välkända fallen bland filmskådespelare i USA som förkortade sina liv med barbiturater har i nutid följts av forskningsrapporter om att en inte obetydlig del av dödsfall från överdoser av opioider kan relateras till självmord.

Åtgärder mot gängkriminalitet har angetts i Regeringens 34-punktsprogram. De flesta av dessa punkter handlar om brott och straffskärpningar och någon om åtgärder mot psykisk hälsa och utanförskap. Socialstyrelsen och Skolverket har fått i uppdrag att inom ramen för ett utvecklingsarbete om samordnade insatser för barn och unga fokusera på riskgrupper i socialt utsatta områden. En åtgärd som avser förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Droger och drogberoende berörs här endast marginellt.

Det är bra med alla dessa initierade och föreslagna åtgärder men det behövs mer. I dag talar man i rättsliga sammanhang och även i den film- och nöjesproducerande världen om att det inte går att runda vissa personer. I fallet om åtgärder mot gängkriminalitet, våld, psykiska problem och suicid är det ofrånkomligt att det inte går att runda droger och drogberoende.
 

Fred Nyberg, seniorprofessor
U-FOLD, Uppsala universitet
Fred.Nyberg@farmbio.uu.se

FAKTA

Nytt vid fakulteten

Senast uppdaterad: 2022-03-31