Ny antikropp visar lovande resultat mot Alzheimers sjukdom

2021-09-30

Med en ny antikropp som binder de minsta och farligaste klumparna av proteinet beta-amyloid som angriper hjärnan vid Alzheimers sjukdom, hoppas forskare vid Farmaceutiska fakulteten möjliggöra behandlingar som stoppar sjukdomsförloppet.

Vårt nya antikroppsformat ger fantastiska resultat, säger Greta Hultqvist, Uppsala universitet
Vårt nya antikroppsformat visar mycket lovande resultat, säger Greta Hultqvist, Uppsala universitet

Vid Alzheimers sjukdom aggregerar proteinet amyloid beta till klumpar som skadar hjärnans nervceller och orsakar nedsatt minnesförmåga. Trots att sjukdomen beskrevs redan 1906 saknar vården alltjämt effektiva behandlingar. Nu presenterar forskare vid Uppsala universitet en specialdesignad antikropp som binder minst 40 gånger starkare till de skadliga aggregaten än tidigare kända antikroppar. Dessutom binder antikroppen till de minsta klumparna som av många experter bedöms vara de farligaste.

– Andra antikroppar som prövas på patienter binder relativt starkt till större klumpar, men knappt alls till de små klumpar som är lika giftiga och mer rörliga. Det beror på ett alltför långt avstånd mellan antikroppens två armar som den binder aggregat med. Vi har därför utvecklat ett nytt antikroppsformat med kortare avstånd mellan armarna, och resultaten är fantastiska, säger Greta Hultqvist forskare i proteinläkemedelsdesign.

För att binda till ett aggregat krävs att antikroppen binder med båda armarna samtidigt. Är aggregatet mindre än avståndet mellan armarna binds de mycket svagt. Den typ av antikropp som nu designats vid Farmaceutiska fakulteten har – utöver kortare avstånd mellan armarna – även fler bindningsställen vilket bidrar till en ännu starkare bindning till amyloid beta-klumpar av varierande storlekar. Resultaten tyder också på att det nya antikroppformatet kan rädda celler från den celldöd som aggregaten orsakar, och därmed stoppa sjukdomsförloppet.

Fadi Rofo, doktorand
Fadi Rofo, doktorand

– Våra resultat indikerar att detta nya format är mer effektivt än de antikroppar som hittills nått klinisk prövning. Att antikroppsdesign dessutom är generell får oss att tro att vår modell på sikt kan bidra till bättre behandlingsmetoder även mot andra sjukdomar med aggregat, till exempel Parkinsons, säger Fadi Rofo, doktorand vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap.

Redan hösten 2020 lanserade forskarteamet en ny proteintransportör med kapacitet att transportera peptidhormonet somatostatin in i hjärnan där det aktiverar kroppens nedbrytning av amyloid beta, vilket i sin tur stoppat och vänt utvecklingen av Alzheimers sjukdom i möss.

– Vi ser hur somatostatinet förblir aktivt i hjärnan flera dagar, och efter fem dagars behandling uppmäter vi en minskning med 25 procent av de giftiga aggregaten inklusive de minsta amyloid beta-klumparna. Tydligast effekt konstaterar vi i hippocampus, den del av hjärnan som skapar minnen och som först angrips vid Alzheimers sjukdom, vilket talar för att metoden har specifik verkan med få biverkningar. Somatostatin verkar på samma sätt i människor som i möss, men innan vi tar det steget måste vi modifiera vår proteintransportör. Här arbetar vi vidare med mycket lovande resultat, säger Greta Hultqvist.

Fakta Alzheimers sjukdom

  • 44 miljoner människor över hela världen beräknas idag leva med Alzheimers sjukdom.
  • Svårast drabbat är Finland, med Sverige på sjuttonde plats och drygt 110 000 sjuka.
  • Neurodegenerativa sjukdomar räknas för närvarande som den globalt snabbast växande dödsorsaken, och behovet av en fungerande behandling är akut.

Mer information

Kontakt

Greta Hultqvist, universitetslektor
Institutionen för farmaceutisk biovetenskap
Greta.Hultqvist@farmbio.uu.se

Fadi Rofo, doktorand
Institutionen för farmaceutisk biovetenskap
Fadi.Rofo@farmbio.uu.se

text: Magnus Alsne, foto: privat, Uppsala universitet, Getty Images

Nytt vid fakulteten

Senast uppdaterad: 2021-11-05