SciLifeLab – En nationell forskningsinfrastruktur i Uppsala

2021-06-17

SciLifeLab är en nationell forskningsinfrastruktur inom livsvetenskaper med Uppsala universitet som ett av fyra värduniversitet. Idag bedriver SciLifeLab verksamhet vid de flesta större svenska lärosäten.

Per Andrén leder Spatial Mass Spectrometry-enheten, Dominika Luptakova är postdok vid SciLifeLab och Mia Phillipson
Per Andrén, inst för farmaceutisk biovetenskap, Dominika Luptakova och Mia Phillipson, SciLifeLab

– Vi är ett nationellt nätverk av forskare och infrastruktur i Sverige inom området livsvetenskaper, berättar Mia Phillipson, professor och co-director på SciLifeLab.

Forskningen inom SciLifeLab innefattar livsvetenskap hela vägen från enstaka molekyler till hela populationer, och använder samt utvecklar avancerade tekniker för att kunna besvara viktiga frågeställningar.

För att säkerställa att SciLifeLab:s infrastruktur erbjuder de bästa och senaste teknikerna som efterfrågas av forskare i Sverige, följer all infrastruktur en speciell livscykel. Teknikerna är ofta forskarinitierade. Om forskargruppen tror att den kan komma till användning även för andra forskare, kan de ansöka om att bli en nationell infrastrukturenhet. Tekniken utvärderas sedan av en grupp internationellt ledande vetenskapspersoner som bedömer hur relevant och unik metoden är, och eventuellt rekommenderar att den inkluderas i SciLifeLab:s teknikarsenal.

– Målet är att de flesta tekniker som tillhandahålls av SciLifeLab inte ska finnas på andra ställen. Det ska vara spjutspetstekniker, säger Mia Phillipson.

Efter fyra år utvärderas infrastrukturenheterna igen, nu utifrån hur deras metod står sig i internationell konkurrens och hur många användare de når ut till nationellt, samt vilken forskning som publiceras med hjälp av deras tekniker. Det här är ett unikt sätt att jobba med infrastruktur som gör att den ständigt förnyas och förblir relevant för det svenska forskarsamhället.

SciLifeLab bedriver en stor del av sin verksamhet vid Uppsala universitet, vars forskare även utgör den näst största gruppen användare vilket tydliggör infrastrukturens betydelse för universitets forskning.

– Det finns många fördelar för Uppsala universitet att vara så nära knutet till SciLifeLab, vars infrastruktur erbjuder personliga möten med användarna i syfte att hjälpa dem hitta rätt metod för deras frågeställning, vilket är väldigt uppskattat, säger Mia Phillipson.

Mia Phillipson och Per Andrén, Institutionen för farmaceutisk biovetenskap

Via SciLifeLab kan forskare även föra ut sina metoder till kollegor i hela Sverige. Flera av Uppsala universitets tidigare infrastrukturer är idag integrerade i SciLifeLab. Ytterligare en fördel är att Uppsala universitet kan arbeta strategiskt tillsammans med SciLifeLab för att främja en ännu starkare lokal forskningsmiljö.

Under pandemin har SciLifeLab även fördelat anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse till covid-19-relaterade forskningsprojekt. Dessa har organiserats i olika områden för att låta forskare tillsammans försöka besvara större frågeställningar.

– De olika områdena har exempelvis undersökt viruset, hur immunitet mot viruset utvecklas och hur man kan följa dess spridning i samhället genom att detektera det i avloppsvatten, berättar Mia Phillipson.

Bland annat har man sedan tidig vår 2020 kartlagt hur halva personalstyrkan vid Danderyds sjukhus utvecklar sjukdom och immunitet vid SARS-CoV2infektion.

– Den forskningen har redan genererat viktiga resultat, och just nu är det långtidseffekter av infektion samt vaccineringar som studeras. Denna studie möjliggörs genom nya och gamla samarbeten mellan KI, KTH och Uppsala universitet, samt tekniker utvecklade inom SciLifeLab, säger Mia Phillipson.

Nationella forskningsinfrastrukturer ska ge alla forskare i Sverige tillgång till den bästa möjliga tekniken för att nå längre i besvarandet av sina frågeställningar.

– För att svensk medicinsk forskning ska ligga i framkant och vara relevant och konkurrenskraftig måste vi använda de bästa möjliga metoderna för våra frågeställningar. Det är därför vi behöver den här typen av infrastruktur. Det är att forska ansvarsfullt, säger Mia Phillipson.

FAKTA: SCILIFELAB

  • SciLifeLab är en forskningsinfrastruktur, d v s en samlad resurs av avancerade instrument, teknologier och expertkunskap som erbjuds till forskarsamhället för att möjliggöra forskning av högsta vetenskapliga kvalitet.
  • SciLifeLab:s forskningsinfrastruktur är organiserad i tio plattformar, där varje plattform består av enheter som ger service inom ett definierat teknologiområde.
  • Dessutom finns cirka 45 organisatoriska enheter som erbjuder service, analyser och expertkunskap baserat på ett eller flera unika instrument inom plattformens teknologiområde.
  • Under 2020 hade SciLifeLab:s infrastruktur drygt 1400 enskilda användare.

Mer information

KONTAKT

Mia Phillipson co-director, SciLifeLabMia Phillipson
co-director, SciLifeLab
Mia.Phillipson@mcb.uu.se, 018-471 4419

Text: Petter Cronsten, foto: MIkael Wallerstedt

Nytt vid fakulteten

Senast uppdaterad: 2021-06-22