Ny studie väcker hopp om att bota Alzheimers sjukdom

2020-11-23

”Vår ambition är att inom överskådlig framtid applicera metoden på människor”, säger Greta Hultqvist, forskare vid Uppsala universitet, som med en ny proteintransportör lyckats stoppa och vända utvecklingen av Alzheimers sjukdom i möss.

Greta Hultqvist, institutionen för farmaceutisk biovetenskap
Greta Hultqvist, institutionen för farmaceutisk biovetenskap

114 år efter att den tyske psykiatern Alois Alzheimer först beskrev den demenssjukdom som bär hans namn saknar vården alltjämt en fungerande behandling. De antikroppar som hittills nått kliniska studier tycks inte stoppa de minsta aggregat som uppstår då proteinet amyloid beta bildar klumpar i hjärnan – det första steget i Alzheimers sjukdom. Nu väcker Greta Hultqvist, forskare i proteinläkemedelsdesign, nytt hopp med lanseringen av en metod som bryter ned byggstenarna innan aggregeringen ens börjat.

– Peptidhormonet somatostatin, som aktiverar kroppens nedbrytning av amyloid beta, har tidigare inte kunnat användas. Dels då det försvinner ur blodet på några minuter, dels saknar förmåga att forcera blod-hjärnbarriären. Vår grupp har nu utvecklat ett protein som i studier på möss transporterar somatostatinet in i hjärnan där det dessutom förblir aktivt i flera dagar, vilket är fantastiska resultat, säger Greta Hultqvist vid Uppsala universitets farmaceutiska fakultet.

Efter fem dagars behandling uppmättes en minskning med 25 procent av de giftiga aggregaten –  inklusive de minsta amyloid beta-klumparna som generellt bedöms orsaka störst skada. Tydligast effekt konstaterades i hippocampus, den del av hjärnan som skapar minnen och som först angrips vid Alzheimers sjukdom. I nästa fas förbereder gruppen en månadslång behandling som också förväntas ge svar på hur immunförsvar och minnesfunktion reagerar på terapin.

– Somatostatin verkar på samma sätt i människor som i möss, men innan vi tar steget över till människa måste vi modifiera vår proteintransportör. Här har vi en bit kvar, men arbete pågår och våra preliminära resultat ser mycket lovande ut, säger Greta Hultqvist.

44 miljoner människor över hela världen beräknas idag leva med Alzheimers sjukdom. Svårast drabbat är Finland, med Sverige på sjuttonde plats och drygt 110 000 sjuka. Neurodegenerativa sjukdomar räknas för närvarande som den globalt snabbast växande dödsorsaken, och behovet av en fungerande behandling är akut. Intresset för gruppens framsteg är också omfattande sedan studien publicerades i oktober 2020.

– Att effekten är koncentrerad till just hippocampus talar för att metoden kommer att ha specifik verkan med få biverkningar, vilket varit en stor utmaning i tidigare studier. Då vi presenterade våra resultat vid en vetenskaplig konferens var gensvaret fantastiskt. Vi erhåller även bred internationell uppmärksamhet i media, vilket naturligtvis inspirerar. Nu fortsätter vi vårt arbete med gott hopp om att inom överskådlig framtid lägga grunden till en behandling som både stoppar och vänder utvecklingen av Alzheimers sjukdom, säger Greta Hultqvist.

Förklarande illustration över forskningen

Fakta

  • Alzheimers sjukdom är namngiven efter Alois Alzheimer, tysk psykiater och neuropatolog, som 1906 blev först i världen att beskriva sjukdomen.
  • Vid Alzheimers sjukdom klumpar proteinet amyloid beta ihop sig i aggregat som skadar hjärnans nervceller.
  • Skador på tillräckligt många hjärnceller orsakar nedsatt minnesförmåga.

Mer information

Kontakt

Greta HultqvistGreta Hultqvist, biträdande universitetslektor
Institutionen för farmaceutisk biovetenskap
Greta.Hultqvist@farmbio.uu.se

text: Magnus Alsne, foto: Mikael Wallerstedt

Nytt vid fakulteten

Senast uppdaterad: 2021-06-22