Thomas Manns plats i cyberkondrins tidevarv

2022-01-31

Vad har Thomas Mann och hans närmast romantiska syn på sjukdom att säga vår hälsovurmande tid där stegräknare och nätläkare aldrig är mer än ett klick bort? En hel del visade det sig då Konst Läkekonst återvände till Akademiska Sjukhusets Grönwallsal efter två års ofrivillig pandemiexil.

Thomas Wedérus på plats i Grönwallsalen
Thomas Wedérus på plats i Uppsala och Grönwallsalen

Med rubriken Syfilis, tbc, kolera och andra välsignelser i Thomas Manns verk inbjöd Konst Läkekonst till 15-årsjubileum. Temat, ett författarskap där sjukdom och död är ständigt närvarande följeslagare, kunde knappast bli mer aktuellt än i månaden då den världsomfattande Covid-pandemin äntrade sitt andra år.

– Det värmer att så många vågar sig hit, virus till trots. Men också lugnande att ni inte är fler, för då hade jag förmodligen blivit rädd, välkomnade kvällens föreläsare, vetenskapsjournalisten Thomas Wedérus, då han intog podiet framför de coronasäkert placerade åhörarna.

Föremålet för aftonen, Thomas Mann, behöver knappast närmare introduktion. Tyskfödd nobelpristagare i litteratur med Bergtagen, Buddenbrooks, Döden i Venedig och flera andra klassiker i sin katalog. Vad färre kanske känner till är Manns livslånga intresse för de medicinska vetenskaperna och hans återkommande skildringar av sjukdom som befriare och katalysator för personlig utveckling.

Thomas Mann, portätterad ca 1937
Thomas Mann, fotograferad ca 1937

– Manns perspektiv på sjukdomar som meningsfulla kan te sig relativt främmande i vår tid av hälsostress där vi, för att citera filsofen Byung-Chul Han, som första generation i historien ser avsaknad av smärta som en absolut rättighet. Det orsakar en ångest som mer än något annat gör oss sämre förberedda för det oundvikliga. För sjuka blir vi och dör gör vi, bara i olika grad och olika snabbt, konstaterade Thomas Wedérus som även har en examen i psykologi.

Under 2010-talet senare hälft etablerades termen Cyberkondri i syfte att beskriva det allt intensivare digitala sökandet efter diagnoser på sjukdomar som man sedan tror sig ha fått. Fenomenet kan kan spä på hälsoångesten i samhället, vilken i sin tur kan orsaka problem i vardagen. Idag erbjuder bland annat Region Stockholm internetbehandling för hälsoångest, och behovet är stort: studier har visat att ungefär 1-5 % av befolkningen lider av svår hälsoångest.

– Stockholms invånare är yngst och friskast i Sverige, men gör samtidigt flest besök hos primärvården. Visst är det positivt att yngre generationer inte räds att närma sig vården, men lika säkert kan vår tid lära något från Manns syn på sjukdom som i viss mån berikande. Varför inte välkomna febern som en temporär respit från vardagens krav på arbete, socialt umgänge och att vara allmänt duktig?

Måhända, menar Thomas Wedérus, genererar en snorig dag i soffan inte lika många tummar upp i en tid där idealet är ett instagramanpassat liv utan vassa kanter. Men nog kan väl sjukdomen med dess påbjudna viloläge erbjuda en paradoxal frihet från valfrihetens bojor. Och handen på hjärtat, när – om någonsin – upplever vi en starkare känsla av vitalitet och lidelse än stunden då vi reser oss från sjukbädden?

MER INFORMATION

NÄSTA KONST LÄKEKONST

KONTAKT

Ola Nordenfors, Konst LäkekonstOla Nordenfors, universitetslektor
Litteraturvetenskapliga institutionen
Ola.Nordenfors@littvet.uu.se, 018-471 2959

Text och foto: Magnus Alsne

More news

Last modified: 2022-03-31